'

-

Av en längtan efter vila hos den hårt arbetande konstnären som vill fly från fenomenens anspråksfulla mångfald till det enklas och oerhördas bröst; av en förbjuden, mot hans uppgift klart stridande och just därför förförisk dragning till det osplittrade, måttlösa, eviga intet. Att få vila ut i det fullkomliga är en längtan hos den som bemödar sig om det förträffliga; och är inte intet en form av det fullkomliga?

-

Det är säkert bra att världen bara känner till det sköna verket,

inte också dess ursprung, inte villkoren under vilka det har kommit till; ty kännedomen

om de källor, ur vilka konstnärens ingivelse rann till, skulle ofta förvirra, avskräcka

och på så sätt upphäva det ypperligas verkan.

-